okejsex.nu
Fråga & diskutera
Om kampanjen
Myter om sex
Verklighet
Vadå ja till sex?
Sex & respekt
Hem
Hjälp

Till dig som har blivit utsatt

Sexuella övergrepp

Sexuella övergrepp är ett begrepp som inte är definierat utifrån lagstiftning utan som bygger på tanken om varje människas fullständiga rätt till kroppslig integritet och självbestämmande. Forskning och erfarenhet visar att olika former av övergrepp kan få förödande konsekvenser för den som utsätts och att det inte går att säga utifrån den specifika handlingen vilka konsekvenser den kommer att få.

Alla sexuella handlingar som görs mot dig, inför dig eller som någon får dig att göra och som du inte själv velat vara med om är sexuella övergrepp. Alla sexuella handlingar som görs mot dig, inför dig eller som någon får dig att göra när du är barn är sexuella övergrepp, oberoende av vad du själv upplevde att du ville eller inte. Det är du och ingen annan som avgör vad som är emot din vilja, eller vad som är en sexuell handling. Handlingar som utåt sett inte ser sexuella ut kan ändå vara sexuellt laddade. En handling som i ena stunden kan vara välkommen och njutbar kan vid ett annat tillfälle vara ett övergrepp, trots att det kanske är samma person som utför handlingen. I slutänden är det bara du som kan bestämma vad det är som du har varit med om.

Vad som räknas som brottsliga handlingar hittar du under rubriken Sexuella rättigheter.

Har du svårt att sätta ord på det du har varit med om?

Tycker du att det är svårt att sätta ordet ”våldtäkt” eller ”övergrepp” på det som hände dig? För att det känns för laddat, för att det skulle kännas som att du överdrev om du använde det ordet, eller för att du inte vill vara det där ”våldtäktsoffret”? För en del som har utsatts känns det självklart och viktigt att sätta ord på det man har varit med om, för andra är det svårare. Det är vanligt att man underdriver det som har hänt, både för sig själv och för andra. Ofta kan det vara lättare att förstå vad man har varit med om ifall man pratar med någon, gärna någon som är van att prata om svåra saker. Du behöver inte ha någon definition för vad du har varit med om för att få hjälp, det räcker att du mår dåligt över något.

Det är aldrig ditt fel

Många som har utsatts för sexuella övergrepp lägger skuld på sig själva. Det kan finnas olika skäl till det men framför allt beror det på att vi lever i ett samhälle där det fortfarande läggs mer skuld och ansvar på personer som har utsatts för sexuella övergrepp än på andra brottsoffer. Det är lätt att tänka ”Om jag bara inte hade druckit den där ölen/ hånglat med den där killen eller tjejen/ följt med honom eller henne hem så hade det kanske inte hänt”. Det kan vara skönt att få prata om de känslorna med någon, men i slutänden är det viktigt att du försöker träna dig på att lägga skulden där den hör hemma, nämligen hos den som utsatte dig för denna handling. Det är aldrig ditt fel när någon kränker dina gränser och utsätter dig för övergrepp!

Killar våldtar killar och tjejer våldtar tjejer

Som du sett under rubriken "Verklighet" är det nästan bara tjejer och kvinnor som polisanmäler att de har utsatts för övergrepp och nästan bara killar och män som blir anmälda. Men mörkertalen när det gäller sexualbrott är stora, de flesta polisanmäler inte. Vi vet att det förekommer att män och killar blir utsatta och att det finns kvinnliga förövare, även om detta kanske inte polisanmäls i samma utsträckning. Många av de reaktioner som kommer efter ett övergrepp är desamma oberoende av vem det är som utför övergreppet eller vem det är som blir utsatt. Men det finns också det som kan vara speciellt om man är en kille som har blivit utsatt eller om man har blivit utsatt av en tjej eller kvinna.

Vi pratar inte lika mycket om detta i samhället, vilket kan göra det svårare att definiera som ett brott eller ens ett övergrepp. Dessutom kan skammen och ensamheten kännas större.
Man söker kanske inte hjälp eller polisanmäler eftersom man är rädd för att inte bli betrodd eller att mötas av fördomar.
Om övergreppen har skett i en relation med någon av samma kön kan fördomar i samhället göra att man inte vågar vara öppen med sin sexualitet eller att man inte vågar söka hjälp.

Många av de hjälpinstanser som finns för personer som har utsatts för sexuella övergrepp riktar sig både till utsatta tjejer och killar. Du hittar dessa i broschyren Sexuellt våld – stöd och hjälp här på hemsidan. Där finner du även hjälpinstanser som riktar sig särskilt till utsatta killar eller till homosexuella, bisexuella och transpersoner. Om du har utsatts för ett sexuellt övergrepp på grund av din sexuella läggning räknas detta som ett hatbrott, detta är något som samhället anser vara extra allvarligt.

”Men jag låg ju bara där”

Många förknippar ordet våldtäkt med våld. Det gör att många har svårt att förknippa det de själva har varit med om med ordet våldtäkt. I själva verket behövs det sällan våld för att våldta någon och det är vanligt att det inte finns några fysiska skador efteråt. Chocken, rädslan eller overklighetskänslan gör att många blir paralyserade när de blir utsatta för övergrepp. Dessutom sker många övergrepp i ”glidande gränsöverskridningar”, det kan till exempel handla om en situation som långsamt glider över i något helt annat, vilket gör det svårt att känna när man ska börja göra fysiskt motstånd. De allra flesta blir dessutom utsatta av någon de känner vilket kan göra det extra svårt att slåss eller skrika. Att ”stänga av” är också en form av motstånd även om det är ett mentalt, inre motstånd man tar till för att skydda sig själv i en outhärdlig situation. Det är också vanligt att man har minnesluckor i samband med övergreppet vilket också kan handla om att man har ”stängt av”.

Forskning visar att det är vanligt att personer med olika former av funktionshinder utsätts för sexuella övergrepp. Om man är van vid att människor har tillgång till ens kropp eller ens privata sfär kan det vara svårt att sätta ord på det som man har utsatts för. Här kan de ”glidande gränsöverskridningarna” vara ännu svårare att beskriva både för sig själv och för andra. Om man har en beroendeställning till andra för att få den hjälp man behöver kan det vara svårare att hävda sin rätt. Dessutom kan fördomar i samhället mot personer med funktionshinder göra att man inte söker hjälp i samma utsträckning.

Vanliga reaktioner efter en våldtäkt

Det finns en bild av hur ett ”typiskt våldtäktsoffer” reagerar, att man åker hem, duschar och skrubbar sig, inte går till skolan eller jobbet på länge efteråt, att man gråter mycket och befinner sig i en tydlig kris. För en del är det precis så, men för många ser det helt annorlunda ut. Många försöker att förtränga det man har varit med om, man går till jobbet eller till skolan och försöker vara precis som vanligt. Man försöker att inte tänka på det där som hände. Sedan kanske reaktionerna smyger sig på utan att man ens kan koppla ihop det med övergreppet som man har varit med om.

Men även om det ser väldigt olika ut finns det ändå konsekvenser och reaktioner som är vanliga när man har utsatts för övergrepp:

  • Ångest och rädsla
  • Skuldkänslor
  • Påträngande minnen
  • Minnesluckor
  • Sömnproblem
  • Depression
  • Isolering
  • Självdestruktivitet
  • Trötthet
  • Ständiga återupplevelser av händelsen
  • Sänkt självkänsla
  • Humörsvängningar
  • Problem med att känna tillit till andra
  • Koncentrationssvårigheter
  • Kroppsliga symtom som magont, huvudvärk, muskelvärk
  • Uppgivenhet, initiativlöshet
  • Självmordstankar

Det är viktigt att du tar dina känslor på allvar och ser vad de beror på. Det finns också de som har svårt att acceptera positivt laddade känslor. Är det verkligen okej att skratta och vara glad efter att man har varit med om en våldtäkt? Tillåt dig själv att känna som du gör, hur det än ser ut! Det finns inget ”rätt” sätt att reagera på.

Polisanmälan

Du har alltid rätt att polisanmäla om du har utsatts för ett sexualbrott. Det är tio års preskriptionstid på våldtäkt och vad gäller många sexualbrott mot barn börjar inte preskriptionstiden räknas förrän man har fyllt 18 år. Du kan alltså polisanmäla lång tid efteråt. Visst är det så att många ärenden läggs ner och inte leder till vare sig rättegång eller fällande dom. Det beror inte på att polis eller åklagare inte tror på den som har polisanmält brottet utan bara på att brottet inte går att bevisa.

Det kan finnas skäl att polisanmäla även om anmälan inte leder till rättegång eller fällande dom. Genom att göra en anmälan kan det bli tydligare för dig själv att du har utsatts för ett brott. Det kan göra det lättare att lägga skulden där den hör hemma och att se sig själv som ett brottsoffer. Det kan också vara skönt för dig själv att känna att du har gjort det du har kunnat, att du har stått upp för dig själv och markerat; ”Så här gör man inte med mig”. Om du är rädd för gärningsmannen så är det lättare att få tillgång till olika skyddsåtgärder om du har gjort en anmälan (även om det finns hjälp att få även utan gjord anmälan).

Antingen du väljer att göra en polisanmälan eller inte kan det vara bra att göra en läkarundersökning. Om du ska göra en anmälan är det viktigt att göra undersökningen så snart som möjligt efter övergreppet så att spår kan säkras. Spårsäkringsproverna kan också sparas vid mottagningen om du vill fundera över hur du ska göra med anmälan. Men även om du väljer att inte polisanmäla kan det vara skönt att få veta att allt ser bra ut, att du inte smittats av något eller blivit gravid.

I broschyren Sexuellt våld – stöd och hjälp beskrivs hur polisanmälan och läkarundersökning går till. Du kan också kontakta till exempel en tjejjour eller Stödcentrum för unga brottsoffer för att få hjälp och stöd under polisanmälan och rättsprocess.

Du har rätt till bra stöd och hjälp

Oberoende av hur du har valt att göra med polisanmälan så är det viktigt att prata med någon om hur du mår och om det du har varit med om. Många som har utsatts för någon form av sexuellt övergrepp har svårt att sätta ord på och prata om det man har varit med om. Det är vanligt att det tar mycket lång tid innan man ens kan börja formulera att man har utsatts för ett övergrepp. Kom ihåg att det aldrig är för sent att berätta och bearbeta det som du har utsatts för.

Om du inte klarar av att sitta framför någon och berätta om vad som har hänt dig så finns det organisationer som du kan kontakta anonymt till exempel via telefon eller e-post och börja berätta vad det är du har varit med om.

Det kan också vara skönt att få träffa andra som har varit med om något liknande, Team för våldtagna kvinnor har till exempel gruppverksamheter för tjejer och kvinnor som har utsatts för våldtäkt.

Det är nödvändigt för de allra flesta som har blivit utsatta för våldtäkt eller någon annan typ av sexuella övergrepp att prata med någon utanförstående om det man har varit med om. Inför en professionell person slipper du fundera över om personen orkar höra dig älta om samma sak en gång till, du slipper censurera på det sätt man ofta gör när man pratar med någon man känner. Du har också möjlighet att få prata med någon som har kunskap kring sexuella övergrepp och om vad du behöver, någon som har tystnadsplikt och som du slipper träffa i din vardag.

I broschyren Sexuellt våld – stöd och hjälp hittar du en mängd olika instanser runt om i Stockholms län som har någon form av stöd eller hjälp att erbjuda till den som har utsatts för övergrepp. Om du söker dig någonstans och du inte känner dig trygg eller om du känner dig ifrågasatt: Byt! Du har rätt att få ett respektfullt och kunnigt bemötande. Lita på din känsla.

Litteraturtips

Lyckliga slut – 17 berättelser om vardagsvåld. Red. Susanna Alakoski
Ordfront förlag 2007

Utsatt för våldtäkt? En bok till dig som blivit drabbad. Josefin Grände
Gothia förlag 2007

Våldtagen! Men jag är fanimej inget offer. Caroline Malmberg Willcox
Bokförlaget DN 2007

Vägen vidare efter våldtäkt. Att bryta tystnaden. Lotta Nilsson & Annette Wallqvist Bokförlaget DN 2007

Flickan och skulden. En bok om samhällets syn på våldtäkt. Katarina Wennstam
Bonniers förlag 2002

 

Josefin Grände, sakkunnig okejsex.nu

Källa: Josefin Grände, utbildningsledare på Operation Kvinnofrid, sakkunnig okejsex.nu

Mer stöd och hjälp