Vad är våldtäkt?
Med våldtäkt menas att en person har samlag eller en jämförelsebar sexuell handling med någon som inte vill det. Tvånget kan ske genom våld eller hot, men det kan också handla om att utnyttja en persons hjälplöshet, till exempel att personen är kraftigt berusad och saknar förmåga att värja sig. Är våldtäkten allvarlig betecknas den som grov och ger längre straff. Domstolen väger bland annat in tillvägagångssättet och om särskild hänsynslöshet och råhet visats av gärningsmannen.
Hur många våldtäkter sker det i Sverige varje år?
Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) polisanmäldes 8890 våldtäkter under 2020. Det var en ökning med 6 % jämfört med året innan. Av dem var 4680 mot kvinnor (18 år eller äldre), 3950 mot barn (0-17 år) och 256 mot män (18 år eller äldre). Ungefär en tredjedel av de anmälda våldtäkterna mot kvinnor skedde i en parrelation. Utöver det förekommer det ett stort mörkertal. De våldtäkter som sker varje år i Sverige, men som inte polisanmäls, märks heller inte i statistiken. Anledningar kan vara att våldtäktsoffret känner sig hotad eller känner skam. För överfallsvåldtäkter och andra grova våldtäkter lär mörkertalet vara mindre än för till exempel våldtäkter i nära relationer.
Vad är straffet för våldtäkt?
Straffskalan för våldtäkt är två till sex års fängelse. För grov våldtäkt handlar det om fyra till tio års fängelse. I varje enskilt fall så kommer domstolen titta på omständigheterna och ta ställning utifrån det. Typexempel på försvårande omständigheter som leder till längre straff är om allvarligt våld har förekommit, om förnedrande inslag förekommit , om flera personer medverkat, eller om vapen eller andra föremål använts i samband med våldtäkten.
Hur många sexualbrott läggs varje år ner i Sverige?
Enligt Brå så polisanmäldes 25 000 sexualbrott under 2020. Totalt fattades 1650 lagföringsbeslut för sexualbrotten. För just våldtäkter är personuppklaringsprocenten ca 17 %, vilket innebär att i de fallen har en misstänkt bundits till brottet. I många fall med sexualbrott läggs utredningen ner, ofta redan under förundersökningen.
Enligt Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) läggs hela 90 % av anmälda sexualbrott ner. Vanliga anledningar är bristande bevisning eller att polisen helt enkelt saknar resurser att gå till botten med ett visst sexualbrott. Samtidigt ger det inte hela bilden. Våldtäkt har till exempel en relativt lång preskriptionstid på 10 år för våldtäkt och 15 år för grov våldtäkt. Ibland klaras brotten upp i ett senare skede, till exempel om gärningsmannen begår ett nytt brott och DNA går att knyta till ett tidigare fall. Att titta på uppklarandeprocenten under ett år i förhållande till antalet anmälda brott är alltså inte nödvändigtvis rättvisande, men det går ändå att slå fast att de flesta utredningar om sexualbrott blir nedlagda och leder aldrig till något åtal.